Agroforestry, som är en blandning av jordbruk, trädgård och skogsbruk, får allt större spridning, framförallt i södra Europa och Nordamerika men även här i Sverige. I februari i år bildades den svenska föreningen för agroforestry och i maj anordnades den tredje europeiska konferensen i Montpellier.

I grunden handlar det om att skapa hållbara odlingssystem som producerar det vi människor behöver och som dessutom bidrar med ekosystemtjänster som biologisk mångfald och kolinlagring. Johanna Björklund på Örebro universitet är en av få svenska forskare som har inriktat sig på den här typen av system i Sverige.

– Det började med att jag besökte några odlingar i tropiska länder. Den här typen av odlingssystem är vanligare där och det finns även en del svensk forskning på de systemen. Jag var nyfiken på hur samma idéer skulle kunna tillämpas här i Sverige. 

Agroforestry är, precis som det låter, ett odlingssystem som kombinerar jordbruk med skogsbruk, träd och buskar med jordbruksgrödor eller bete. I södra Europa, som generellt har betydligt mindre skogsmark än vi har i Sverige, handlar det ofta om att producera ved och virke i kombination med spannmålsgrödor eller bete. Här, i norr, ligger fokus istället på perenna livsmedelsgrödor. Det kan vara allt från nöt- och fruktträd till bärbuskar och perenna grönsaker. Fleråriga växter som kan förse oss protein och kolhydrater är särskilt intressanta. Hasselnötter är ett exempel som kan fungera relativt långt norrut. I södra Sverige är det även möjligt att odla kastanj och valnöt.

Johanna har deltagit som projektansvarig, forskare och odlare i ett deltagardrivet forskningsprojekt om skogsträdgårdar – ett odlingssystem med flera olika ätbara perenner. Tanken är att efterlikna skogens ekosystem med växter i trädskikt, buskskikt och fältskikt. Samma typ av skogsträdgård har anlagts på 13 olika platser runt om i landet och några av de växter som valts ut är minikiwi, klibbal, hassel, bärhäggmispel och havtorn.

– Sibirisk ärtbuske är en annan intressant växt som vi planterat, säger Johanna, men det är få som känner till att den går att äta. Det krävs också mycket arbete framöver för att hitta arter och sorter av de perenna växterna som ger god skörd och ekonomi. Teknik för skörd och tröskning är en annan viktig del.

Målet med forskningsprojektet är bland annat att undersöka hur de olika växterna i skogsträdgården interagerar och hur de beter sig på de olika platserna. Men trädgårdarna har bara funnits i tre år och att få fram den typen av resultat tar tid. Lärdomarna såhär långt handlar framförallt om teknik för markberedning och plantering.

Förhoppningen är att resultaten ska vara till nytta även för kommersiella odlare som vill skala upp och inrikta sig på några få av de här växterna. En odlare som redan provat på det är Kjell Sjelin, norr om Uppsala. På gården finns en alléodling med fruktträd, hassel, bärhäggmispel och havtorn. Mellan raderna odlas spannmål och andra traditionella lantbruksgrödor. Radavståndet är 12 meter och anpassat efter tröskans bredd.

Mycket av det traditionella svenska skogs- och jordbruket som till exempel skogsbete, fäboddrift och hamling av träd för vinterfoder kan också definieras som agroforestry. De systemen var av nöd anpassade till de resurser som fanns tillgängliga i närområdet. Den biologiska mångfalden och kolinlagringen fick man på köpet.

– Idag har mycket av det gått förlorat, säger Johanna. Förr var arbetskraften billig och insatsvarorna dyra. Det är nog den stora skillnaden. Idag måste samhället istället ersätta lantbruket för de ekosystemtjänster som produceras. Det mycket viktigare än att öka produktionen.

Oscar Franzén är en av initiavtagarna till den nybildade föreningen för Agroforestry i Sverige. På sin gård, i Härnevi, en mil norr om Enköping, kombinerar han frukt-, nöt-, och bärodlingar med lammproduktion. Nytt för i år är den amerikanska hybridhasseln, en korsning mellan europeisk hassel och två olika nordamerikanska sorter. Hybriden är härdigare än den vanliga europeiska hasseln, växer kraftigt och ska klara föryngring bra.

– Man kan säga att det är en hel population med hassel, förklarar Oscar. De är inga kloner utan 500 individer med liknande egenskaper. Om 5-10 år kommer jag att välja ut de bästa plantorna och ta frö från dem. Men innan dess kommer jag att gallra bort de sämsta buskarna och alla kommer inte att klara vintern. När de blir större kommer fåren att beta mellan raderna.

Oscar har även planterat en hel del äppelträd. En del på svagväxande grundstammar för att få skörd relativt snart men kronträden på starkväxande grundstammar är lika viktiga. Havtorn, fläder och bärhäggmispel är andra intressanta växter som han tycker att vi borde kunna odla mer av. De är väl anpassade till vårt klimat, bären är supernyttiga och det finns få kända skadegörare. Havtornen är dessutom kvävefixerande.

– Men det handlar inte bara om de enskilda grödorna, säger Oscar. Det är många som odlar äpplen men inom agroforestry ligger fokus på att integrera växterna i landskapet. Jag vill skapa ett välfungerande, produktivt ekosystem, som är motståndskraftigt mot skadegörare.

Inspirationen kommer framförallt från USA och Kanada. Där finns mer erfarenhet av den här typen av odlingssystem och de har ett klimat som påminner om vårt. Målet är att kunna odla ekologisk kvalitetsfrukt utan växtskyddsmedel.

När man går över gårdens marker ser man hur raderna med buskar och träd svänger parallellt med varandra. De är inte raka som i många andra fruktodlingar utan anlagda enligt ett system som kallas för Keyline Design. Idén kommer från Australien och tanken är att jämna ut vattenflödena för att kunna utnyttja vattenresurserna på bästa sätt.

– Tekniken bygger på att man, med hjälp av kartmaterial, väljer ut en huvudlinje baserad på konturkurvorna. Sedan planterar man träden och buskarna i rader parallellt med den linjen.

I år startar ytterligare ett forskningsprojekt med fokus på agroforestry. Det blir en del av de långliggande försöksodlingarna i Lönnstorp, som drivs av SLU i Alnarp.En ruta med med träd och buskar kommer att planteras i en av tre försöksrutor med växtföljder med ettåriga grödor. Syftet är bland annat att undersöka om planteringen påverkar mikroklimatet, naturliga fiender och pollinatörer.

I övrigt finns inte så mycket forskning i Norden men en hel del i Tyskland, Frankrike, Spanien och Italien. Karin Eksvärd, Inspire Action & Research AB var en av tre svenskar som åkte till den europeiska agroforestry konferensen i Montpellier i våras.

– Jag blev överväldigad av allt engagemang, att det händer så mycket ute i Europa, allt från politiskt arbete till forskning och praktiska odlingsfrågor. Det var också roligt att den franska jordbruksministern tog sig tid att komma ända dit, till södra Frankrike för att delta.

Skillnaderna mellan de olika länderna är förstås stora vad gäller klimat och odlingsmöjligheter. Gemensamt är intresset för att odla flera olika växter på samma ställe och att blanda annueller och perenner. Gemensamt är också att alla måste förhålla sig till regler kopplade till EU's jordbrukspolitik, CAP. Det är också något som den europeiska föreningen, EURAF, jobbar med. I Sverige, liksom i många andra EU-länder, kan man till exempel inte söka gårdsstöd och miljöersättningar för åkermark med träd och buskar, något som försvårar för dem som vill ägna sig åt agroforestry.

– För bara några år sedan var EURAF bara en liten intresseförening och nu är de med som en av referensgrupperna i arbetet med att ta fram EU's kommande jordbruksprogram. De gör ett imponerande arbete på många sätt, säger Karin.

I februari i år bildades den svenska agroforestry föreningen. Syftet med den är att nätverka och utveckla och sprida agroforestry i Sverige. Föreningen kommer att hålla en konferens vartannat år. Än så länge har man 50 medlemmar och nästa medlemsmöte hålls den 10 oktober i Örebro. Den som vill veta mer kan gå in på föreningens hemsida.

http://agroforestry.se/

Johannas tips på intressanta gårdar med fokus på agroforestry

Kjell och Ylwa Sjelin, Hånsta Östergärde, Uppland

Ridgedale Permaculture, Sunne, Värmland

Puttmyra Skogsträdgård, Stjärnsund, Dalarna

 

Först publicerad i Viola nr. 9

Extra information