Andelsjordbruk har slagit igenom stort i Norge under de senaste åren. Nu finns nästan 70 gårdar med omkring 4500 andelsägare, varav ungefär häften har startat upp de senaste två åren. Alla gårdar odlar grönsaker och några erbjuder även ägg och kött.

Foto: Emma GerritsenAlexandra Devik på Oikos, föreningen för ekologiska producenter och konsumenter i Norge, har jobbat med andelsjordbruk sedan 2014. Sedan ett år tillbaka har de finansiering för en heltidstjänst som Alexandra delar med sin kollega Marte Guttulsrød. Tillsammans jobbar de med information och rådgivning till nya och gamla andelsodlare.

– I år anordnar vi en kurs på tre gånger tre dagar då vi bland annat diskuterar ekonomi, kommunikation och juridik. Det är 24 deltagare, en del är gårdar som redan kommit igång medan andra står i startgroparna.

Målet med konceptet är att lantbrukaren ska kunna trygga avsättningen för sina produkter redan i början av säsongen. Konsumenterna eller medlemmarna är med och delar risken med lantbrukaren – ett bra år får de mer i matkassen, ett sämre år mindre. Ibland blir det mer morötter och mindre kål än planerat vilket också är en del av lantbrukets verklighet som konsumenterna i det här fallet tvingas anpassa sig till.

Norges första andelsjordbruk startade 2006 på Øverland gård några mil väster om Oslo. Det var en grupp konsumenter som tog initiativet och anställde en odlare för att göra större delen av arbetet. Ungefär hälften av Norges andelsjordbruk är organiserade på liknande sätt. Medlemmarna skördar själva sina grönsaker och hjälper även till ett antal timmar utöver det. Øverland gård har idag 340 medlemmar och flera står på väntelista.

Den andra hälften av gårdarna i Norge är producentdrivna. Även där är det vanligt att gårdens medlemmar eller andelsägare skördar en hel del själva.

– Arbetskraften är den största utgiften, förklarar Alexandra. Om inte folk skulle göra en del av arbetet själva skulle det bli väldigt dyrt.

Andelsodling är på uppgång även här i Sverige och det finns nu ett trettiotal andelsjordbruk runt om i landet. Alla har startats upp och drivs av lantbrukarna själva. Det händer att medlemmarna deltar i arbetet på gårdarna men det är i så fall vid enstaka tillfällen och det handlar mer om att bygga relationer än om att lösa gårdens behov av arbetskraft.

En förklaring till att utvecklingen av andelsjordbruk i Norge gått betydligt fortare än i Sverige är troligen att utbudet av ekologiska, lokalt odlade grönsaker är väldigt litet i den norska dagligvaruhandeln. Endast 5 % av den norska jordbruksmarken odlas ekologiskt och ungefär 1,5 % av konsumtionen är ekologisk. Intresset för grönsaksodling har dessutom ökat de senaste åren och folk ser det här som en möjlighet att lära sig om odling.

– Andelsjordbruk bygger på att det finns en insyn i verksamheten och ekonomisk transparens, säger Alexandra. Syftet är bland annat att odlaren ska få en garanterad, skälig lön.

Det är medlemmarna som diskuterar, funderar och beslutar hur mycket som ska odlas och vad det får kosta. Det ökar medvetenheten om arbetet som ligger bakom och människor tvingas fundera kring hur de vill att maten ska produceras.

En något kortare variant publicerades i ATL, mars 2017

Foto: Emma Gerritsen

Extra information