I trädgårdslitteratur läser man ofta att urinen bör spädas med vatten 1:10. Det verkar dock inte finnas några vetenskapliga försök som pekar på att så skulle vara fallet. Luktproblemen verkar dessutom minska om urinen används outspädd. En fördel med spädning är att risken för överdosering minimeras men i princip så bör urin, liksom andra mer koncentrerade gödningsmedel, spridas i den mängd som är optimal för växten.

Eftersom urin innehåller en del salt kan det i vissa fall finnas anledning till viss försiktighet vid gödsling. Ett sätt att minska risken för negativ påverkan på växten kan vara att gödsla innan sådd eller utplantering eller på ett sådant avstånd från växten att rötterna kan nå näringen utan att de blir helt dränkta. På mullrika jordar och på kaliumrik, lerhaltig jord är risken för klorskador dock mindre.

Man bör också vara försiktig med att gödsla växter som är känsliga för salter t.ex. potatis, jordärtskocka och ärtor. Vanligast är att växterna är känsliga för stora mängder klorid som finns i vanligt koksalt (NaCl) men även andra joner kan ha giftverkan vi hög koncentration. I tabellen nedan är kloridkänsligheten är graderad med plus (+) och minus (-), ju fler plus desto känsligare är grödan. Minus innebär att grödan till en viss gräns gynnas av klor.

Vissa grödor gynnas av att man gödslar två till tre gånger under säsongen. Syftet är att tillföra kväve i takt med grödans behov för att på så vis kunna minska på den totala mängden tillförd gödsel utan att förlora i skörd. Det är huvudsakligen växter med grunda rotsystem och/eller lång kulturtid som gynnas av att gödslas på det här sättet t.ex. blomkål, sallat, lök, morötter och rödbeta. En annan fördel med att gödsla vid flera tillfällen är att risken för utlakning minskar, synnerhet på lättare jordar där risken för växtnäringsläckage är störst.

Ren urin (l/m2)

Salt/Kloridkänslighet

Kål m.m.

Blomkål

2,5

+

Brocoli, Brysselkål

2,5

-

Vitkål

2,5

+

Salladskål

1,5

-

Rotselleri

2

-

Purjolök

2

-

Sockermajs

1,5

Sallad

1,5

+

Gurka, Pumpa, Zucchini

0,5

++

Rotsaker och lök

Kålrot, Rova

1

+

Rödbeta

1,5

-

Morot Palsternacka

1

+

Kepalök, Gräslök

1

++

Gul och röd lök

1,5

++

Bönor och ärter

Bryt- och vaxbönor

1

++

Ärtor

++

Potatis

1

++

Övrigt

Spenat

-

Jordärtskockor

++

Persilja

1

Dill

0,5

Tomat

+

Buskar och träd

Hallon

1,5

Vinbär, Krusbär

1,5

Äpplen, Päron

1

++

Plommon

1

Jordgubbar

++

Källor:

Jonsson I. 1987. Gödsling av frilandsodlade grönsaker, Trädgårdsrådgivningen informerar, nr. 21, Lantbruksstyrelsen, www.vaxteko.nu

Svensson B., Marmolin C. 1986. Vad betyder rötterna för växten i frilandsodlade köksväxter?, Trädgårdsrådgivningen informerar. ODL nr 17, Lantbruksstyrelsen http://chaos.bibul.slu.se/sll/sjv/tradg_radg_inform/ODL17/ODL17.HTM

Jordbruksverket 2005. Riktlinjer för gödsling och kalkning 2006, Rapport 2005:21

Extra information