Göteborgs stad satsar sju miljoner om året på stadsodling. Det är mer än någon annan kommun i landet. Här finns tydliga politiska mål om mer ekologisk odling, både i och utanför staden. Så ska staden bli vackrare och vänligare och folket lära sig mer om odlingens grunder.

Allt började 2011. Det var en ny mandatperiod, rödgrön majoritet och Ulf Kamne som då var ordförande i Fastighetsämnden var en av de som drev frågorna. Att det var just Fastighetskontoret, och inte Park- och naturförvaltningen, som fick i uppgift att jobba med stadsodling var betydelsefullt, menar han.

- Fastighetskontoret jobbar med stadsutveckling och har det övergripande ansvaret för markanvädningen. Tidgare har det framförallt handlat om bebyggelse men nu handlar det också om jordbruk, om att aktivt arbeta för den matproduktion vi vill ha på kommunens mark.

Från att enbart ha jobbat med förvaltning av koloniträdgårdar och odlingslotter fick tjänstemännen nu ett bredare uppdrag att främja ekologisk odling på flera olika sätt. Det handlar framförallt om att skapa fler odlingsmöjligheter men också om att inspirera och sprida kunskap.

I flera stadsdelar har nya bostadsnära odlingsområden byggts upp tillsammans med föreningar. Initiativen kommer oftast från odlarna själva men i några fall har ansvariga på fastighetskontoret startat upp områden och aktivt sökt efter intresserade odlare. Skansbergets lådodlingar är ett exempel och de nystartade odlingarna i Frihamnen ett annat. Annette Gustavsson är en av tre odlingsansvariga på fastighetskontoret.

- Skansberget var ett område med trygghetsproblem och vandalisering och vi ville förbättra den situationen. Vi bjöd in till ett öppet möte och kort efter det bildades en odlarförening.

Nu har föreningen 91 lådor och lika många medlemmar. Många odlar blommor och kryddor men här finns även tomater, rabarber och brysselkål.

I Frihamnen planerar man just nu för tusentals nya bostäder och ett parkområde för allmänheten. Här är lådodlingarna, tillsammans med andra verksamheter som bad, rollerderby och gatukonst, ett sätt att befolka området och utveckla det i samarbete med medborgarna. Till våren kommer här även att finnas en kommersiell lådodling. På 200 kvadratmeter ska företaget Kajodlarna producera gröna blad, ärtor och tomater till några av stadens finare restauranger.

I stadsdelen Majorna finns Silverkällan, en lite större gemensamhetsodling. Kommunen har kört hit jorden som blivit till ett 20-tal upphöjda odlingsbäddar. De har också sponsrat med en faluröd redskapsbod där det, förutom grepar, spadar och ogräshackor, hänger en whiteboardtavla med säsongens odlingsplanering och höstens att-göra-listor. Sista söndagen i september är ett tiotal odlare och besökare på plats för att skörda och göra ordning bäddarna inför vintern. Gräset mellan bäddarna väller in i odlingarna och behöver rensas bort.

Silverkällan har ungefär tio aktiva odlare och fyra gånger så många medlemmar. En av dem är Susanne Lindberg.

- Det som förut var en trist gräsmatta har blivit till en vacker mötesplats, säger hon. Vi har även ordnat skördefester, bytardagar och dansföreställningar för allmänheten.

Annette Gustavsson berättar att kommunen gärna skulle se fler gemensamhetsodlingar i staden men än så länge har det inte kommit några förfrågningar. Tillsammansodlingen i Mölndal är lite av en förebild.

- Vi väntar på att de ska komma till oss och ställa frågan. Om de gör det så hjälper vi dem att ordna en plats.

Den stora utmaningen för Annette och hennes kollegor är att hitta bra samarbeten med alla de föreningar och olika lokala initiativ som dyker upp. Vissa blir frustrerade av att den till synes långsamma byråkratin.

- Vi vill att det ska vara rättvist och att det är viktigt att projekten håller i längden, förklarar Annette.

Det senaste året har Fastighetskontoret även börjat rikta in sig på kommunens arrendegårdar, det vill säga gårdar och marker som kommunen äger och arrenderar ut. Man kommer bland annat att arbeta för att få igång kommersiella, relativt småskaliga grönsaksodlingar på ett till fem hektar i stadens ytterkanter. Flera samarbetsavtal är redan skrivna och spadarna har satts i jorden.

 

Fakta - Stadsodling i Göteborg

Sedan 2012 har ungefär 20 nya odlingsområden anlagts i Göteborg. De flesta av dessa är mindre områden med odlingslådor. Utöver det finns ett 50-tal nya odlingslotter och fler är på gång. De flesta nya stugtomter och odlingslotter anläggs i anslutning till befintliga områden men det planeras också för helt nytt område med kolonistugor i Lilleby på Hisingen. Den nya föreningen kommer, till skillnad från övriga koloniområden, att tillämpa hembud vilket innebär att föreningen, och inte marknaden, prissätter stugorna utifrån de investeringar som gjorts i byggnationer och växtmaterial.

Om man vill starta upp ett nytt odlingsområde så hjälper kommunen till med anläggningen under förutsättning att intresset är tillräckligt stort, minst ca 30 personer. För mindre grupper finns ett bidrag på 25 000 kr som föreningar kan söka för att beskosta markberedning, utrustning och redskap. Projekten behöver inte ligga på kommunal mark men markägaren ska ha gett tillstånd för att odla på marken.

 

Först publicerad i Koloniträdgården nr 4/2016. Vill du prenumerera på tidningen - kolla här!

Extra information