Ett projekt i samarbete med SLU, Länsstyrelsen i Västmanland och Hushållningssällskapet. Ladda ner rapporten här.

Sammanfattning

Målet med det här projektet har varit att ta fram ett verktyg för att kartlägga livs­medelskedjans sårbarhet för klimatförändringar. Verktyget kan användas för att analysera delar av livsmedelsproduktionen eller livsmedelskedjan i sin helhet. Mål­gruppen är i första hand länsstyrelser, kommuner och lantbrukets intresse­organi­sationer.

Verktyget är ett strukturerat arbetssätt med flera steg med frågor som är relevanta att ställa sig i arbetet med att analysera livsmedelskedjans sårbarhet för klimat­förändringar. De första delarna handlar om att definiera uppdraget och att kartlägga organisationens ansvarsområden och områdets livsmedelsproduktion. Detta ligger sedan till grund för avgränsningen av analysen. I den första delen av analysen handlar det om att skaffa sig en översiktlig bild av livsmedelskedjans sårbarhet. Det kan sägas vara en förenklad analys och de rekommenderade metoderna för den delen av arbe­tet är litteraturstudier och expertbedömningar i kombination med workshops.

I nästa steg, den fördjupade analysen, är det möjligt att avgränsa analysen ytter­ligare och exempelvis lägga fokus på ett livsmedel, en gröda eller en produktions­inriktning. I det här steget är det viktigt att involvera lantbrukare och andra berörda aktörer. Metoderna för det fortsatta arbetet kan vara allt från litteraturstudier till intervjuer, workshops och scenarioövningar. Under projektets gång testades verk­tyget på mjölkproduktionen i Västmanlands län. Metoderna som användes i den fördjupade analysen var kartmaterial i form av översvämnings- och skyfallsscena­rier i GIS i kombination med intervjuer med lantbrukare.

För översvämnings- och skyfallsscenarierna visade det sig vara svårt att dra några slutsatser bara genom att titta på kartorna. De kan möjligen fungera som vägledning i arbetet med att identifiera särskilt utsatta områden. För att ta reda på om dessa områden verkligen är problemområden är det nödvändigt att prata med lantbrukare och andra med lokalkännedom. Intervjuerna visade att den största utmaningen för mjölkbönderna 2018 var att få fram foder till djuren. Av fem intervjuade gårdar hade alla i någon mån skördat trädor och andra marker som normalt inte används. De fem gårdarna drabbades ändå väldigt olika. En orsak var lokala variationer i vädret, vissa fick i stort sett inget regn alls förrän i augusti medan andra hade fått en del skurar vid rätt tillfällen. När det gäller anpassningsförmågan är en av de största, avgörande skillnaderna hur stor buffert med foder som finns i fält och i lager.

Frågan om klimatanpassning spänner över ett brett fält av ämnesområden som ofta hanteras av olika avdelningar inom länsstyrelserna. En viktig del i arbetet med pro­jektet har därför varit att involvera flera olika berörda aktörer. En del i detta var den avslutande scenarioövningen då fokus låg på baljväxtproduktionen.

Intervjuer, workshops och scenarioövningar är metoder som ofta används i risk- och sårbarhetsanalyser. En vidareutveckling av verktyget bör fokusera på dessa metoder och hur de på bästa sätt kan tillämpas i analysen av livsmedelskedjans sår­barhet för klimatförändringar.

 

 

 

Extra information