Användningen av biokol har blivit allt vanligare det senaste decenniet. De stora mängderna går till skelettjordar för trädplantering intill vägar och andra hårdgjorda ytor men det har också blivit alltmer populärt bland hemträdgårdsodlare. Syftet är att förbättra jordens struktur och vattenhållande förmåga samtidigt som man motverkar klimatförändringarna genom att kolet långtidslagras i jorden. Men var och hur ska kolet användas för bästa resultat? Var kommer kolet ifrån och finns det risk att det innehåller oönskade ämnen?

En av dem som jobbar länge med frågan i Sverige är Mattias Gustafsson på företaget EcoTopic. Den här kvällen i slutet av augusti håller han ett studiebesök för Storstockholms koloniförening på Stockholm Vatten och Avfalls anläggning i Högdalen. Ett 40-tal nyfikna besökare är på plats för att få veta mer om hur biokolen tillverkas och hur man använder den på bästa sätt. Mattias börjar med att berätta om biokolens egenskaper.

– Biokolen fungerar som en tvättsvamp med en stor aktiv yta som suger åt sig näring som växterna sedan kan ta upp med hjälp av svampar och bakterier, förklarar han. I ett gram biokol finns ca 200 kvadratmeter yta som mikroorganismerna kan leva på.

Även växtnäringsämnen binder till biokol, precis som till annat organiskt kol som finns i marken. En vanlig liknelse är att biokolet fungerar som ett batteri som kan laddas med näring som växterna sedan kan ta upp allteftersom det behövs. Biokolen i sig tillför ingen näring till jorden men eftersom den kan hålla näring minskar risken för läckage.

Flera kommersiella aktörer har fått upp ögonen för biokol och säljer den i konsumentförpackning. Rölunda, Hasselfors, Skogens grillkol och Varuhuset ETC har alla sin variant av biokol. Vid anläggningen i Högdalen i Stockholm är det fritt fram för stockholmarna att hämta 10 liter per år för att testa i den egna trädgården. En del av den kol som finns att köpa är gödslad medan annan kol säljs ogödslad. Eftersom en av kolens funktioner är att binda näring är risken att det ogödslade, eller oladdade, kolet binder till sig den näring som finns i jorden och alltså konkurrerar med växterna. Om man använder oladdad kol bör man antingen ladda den eller använda kolen i kombination med någon form gödsel. För den som vill ladda sin biokol själv är den egna urinen kanske det enklaste sättet men det går även bra med kompost, stallgödsel eller någon form av gödselvatten t.ex. på nässlor. Det finns inte något exakt svar på hur länge blandningarna ska stå eller hur mycket gödsel man bör använda men det tar längre tid med fasta gödselslag än flytande. Rölundas biokol är laddad med hönsgödsel och kompost medan Hasselfors säljer en ogödslad variant. Skogens grillkol har både oladdad kol och två olika gödslade varianter, en med hönsgödsel och en ny variant med stenmjöl, alger och aktiva mikrober och ETC gödslar med sin egenproducerade fermenterade näringslösning. Näringsinnehållet i den fermenterade näringslösningen är väldigt låg, åtminstone om man ser till innehållet av kväve, fosfor och kalium, och det är en relativt liten mängd som tillsätts. Frågan är om det verkligen räcker till eller om kolet riskerar att konkurrera om kvävet den första tiden.

En vanlig fråga den här kvällen i Högdalen är hur mycket biokol man ska använda. Mattias rekommendation är 0,5-1 kg biokol per kvadratmeter. Den lilla säcken på 10 liter som stockholmarna kan hämta här räcker med andra ord bara för att testa på en liten av av odlingslotten.

– Kolen ska grävas ner en bit i marken, förklarar Mattias. Vid plantering av träd och buskar kan man lägga kolet i botten eller blanda det med jorden. Vid sådd av grönsaker kan man lägga kolet i botten av såraden.

Det finns inte särskilt mycket forskning vad gäller biokolens effekt på skördarna här i Sverige. En relativt ny studie på spannmål i sandjord tyder på att biokolen hade en liten effekt på skörden under förutsättning att man också gödslar i samband med tillförseln. Effekten är troligen betydligt mindre på lerjordar som generellt är mer näringsrika och även håller näring bättre. Mattias menar att det kan ta några år innan man märker av effekten.

– Jag har varit hos odlare som har haft en väldigt bra jord som utgångspunkt och ändå tycker sig få positiva effekter.

Den stora skillnaden mellan biokol och tillförsel av annat organiskt material såsom löv, kompost, gödsel, spån etc. är att biokolens halveringstid är betydligt längre, upp emot 1000 år, och att den därför fungerar som en kolsänka på lång sikt.

Enligt forskning ledd av KTH och SLU har försök med biokol i Kenya visat sig ha en väldigt positiv effekt på skörden, både med och utan gödsel. Förklaringen är förmodligen väldigt utarmade jordar och låga skördenivåer till att börja med. Om biokol är ett hållbart sätt att använda grenar, kvistar eller annan träråvara här i Sverige är inte en alldeles enkel fråga. Cecilia Sundberg, KTH, är en av dem som forskar på saken.

– Det är alltid mer komplicerat än vad man tror, säger Cecilia. Som det ser ut idag finns det alternativa användningsområden för den här träråvaran som till exempel uppvärmning eller biodrivmedel. Om den träråvaran ersätter fossila bränslen kan det vara ett bättre alternativ.

I Högdalen produceras kolen av grenar och kvistar från stockholmarnas trädgårdar, ett råmaterial som inte tycks ha så många andra användningsområden i nuläget. Eftersom kvalitén varierar mycket över året är de vanliga förbränningsanläggningarna inte särskilt intresserade av att ta emot det. På det här sättet har Stockholms stad löst ett avfallsproblem samtidigt som kolen kommer till användning i den egna verksamheten.

För den som har möjlighet att ta vara på sitt trädgårdsavfall själv ligger det förmodligen närmare till hands att flisa det och använda flisen direkt. På så vis tar man även vara på kvävet som tyvärr går förlorat vid kolningen.

Trädgårdsavfallet som kommer till anläggningen i Högdalen flisas till bitar på ungefär 30 mm innan det går in i den moderna kolmilan där det hettas upp i en syrefri miljö. Det krävs en del gasol för att starta upp processen men när materialet kommit upp i 300 grader sköter processen sig själv. Maxtemperaturen under kolningen är ca 700 grader och den värme som bildas går ut på fjärrvärmenätet. 1300 ton trädgårdsavfall per år räcker till att värma 80 lägenheter.

Generellt är det stora skillnader på biokol och biokol beroende på ingående material och hur processen går till. Vid förkolningen bildas även aska, gas och olja och ju mer av dessa som kommer till användning desto bättre. Vid anläggningen i Högdalen utvinner man bara värme medan oljan och gasen eldas upp.

Det är inte alldeles enkelt att veta vad som är bra eller mindre bra biokol. De flesta tillverkare har visserligen någon form av analyser men som amatör är det inte alldeles enkelt att förstå vad siffrorna betyder. Den certifiering som finns och som man kan hålla utkik efter som konsument är European Biochar Certificate, EBC. Där ställs krav på allt ifrån ingångsmaterial till hur själva processen genomförs och innehållet av såväl näringsämnen som oönskade ämnen som t.ex. tungmetaller och polyaromatiska kolväten (PAH). Den stora delen av den kol som används i Sverige idag är importerad. Det gäller även den kol som säljs i påsar till konsument. Kolen från Skogens i Kilafors kommer från Polen, Hasselfors köper sin kol från Skogens, Rölunda från Carbofex i Finland och ETC gör sin egen biokol. Rölunda är den enda av tillverkarna som använder certifierad kol. Anläggningen i Högdalen är inte certifierad men klarar kraven med marginal, enligt Mattias. Skogens i Kilafors säljer framförallt grillkol. Biokolen kan sägas vara en restprodukt från grillkolstillverkningen. De kolbitar som inte är tillräckligt stora för att säljas som grillkol pressas till briketter eller säljs som biokol. De gör en egen analys av biokolen. Den klarar de gränsvärden för tungmetaller som certifieringssystemet för biokol satt upp utom för zink där man ligger nästan tre gånger högre än gränsvärdet. Zink är i sig inte farligt men för höga värden kan vara skadligt för människor och miljö. Effekten beror givetvis på hur mycket biokol man använder men också jordens ursprungliga innehåll av zink, jordart, pH m.m.

Att köpa importerad biokol för att använda i den egna trädgården kan tyckas tveksamt men Mattias hoppas att den ökade efterfrågan så småningom kommer att leda till en mer lokal produktion.

– Marknaden för svensk biokol är än så länge alltför osäker för att de kommersiella aktörerna ska våga investera. En lösning skulle kunna vara att kommunerna börjar ställa krav på svenskproducerad kol i sina upphandlingar.

Det är svårt att uppskatta hur stor importen är idag men det är framförallt användningen i stadsmiljö som ökar. Grov makadam blandas med gödslad biokol vilket skapar en växtbädd som är betydligt mer stabil än vanlig anläggningsjord. Den sjunker inte ihop varken på grund av belastning eller för att det organiska materialet bryts ner.

Förutom anläggningarna i Högdalen och på ETC finns ett par lantbrukare som investerat i anläggningar för att göra biokol. Alla dessa får nog räknas som pilotprojekt som i första hand drivs av experimentlusta och framtidsförhoppningar om miljö- och klimatnytta. Var och hur biokol kommer att användas i framtiden är fortfarande en öppen fråga.

 

Rölunda

Tillverkare: Carbofex, Finland

Certifierad: Ja, enligt EBC

Kolhalt: ca 90-95 %

Näringsinnehåll: 50 % hönsgödsel och kompost, 50 % biokol

Ca pris: 3 kr per liter

Skogens i Kilafors

Tillverkare: Import från Polen

Certifierad: Nej, grillkol kan inte certifieras.

Kolhalt: 85-90 %

Näringsinnehåll: Finns både laddad och oladdad. Den laddade finns i två varianter, en med hönsgödsel (60 % kol och 40 % hönsgödsel) och en ny variant på gång med stenmjöl, alger och aktiva mikrober.

Pris laddad kol: ca 10 kr per liter

Pris oladdad kol: ca 7,50 kr per liter

Hasselfors

Tillverkare: köper in från Skogens i Kilafors

Certifierad: Nej

Näringsinnehåll: ingen tillsatt gödsel

Ca pris: 20 kr per liter

ETC Biokol

Tillverkare: egen anläggning

Näringsinnehåll: laddad med fermenterad näring

Analys: Nej, på gång. Troligtvis i år.

Certifierad? Nej.

Näringsinnehåll: laddad med fermenterad näring

Ca pris: 8-46 kr per liter (beroende på förpackningens storlek)

Näringsinnehållet av kväve, fosfor och kalium i den fermenterade näringslösningen är 9 g kväve, 1 g fosfor och 0,4 g kalium per liter. Innan den blandas med biokolen spädes den till en lösning bestående av 60 % vatten och 40 % näringslösning. Ungefär en liter av den lösningen används för att ladda 10 liter biokol.

Extra information