Det gäller att ha tålamod, i ett år eller två, för så länge dröjer det innan de första fruktkropparna kan skördas. Å andra sidan är det väldigt enkelt. Naturen gör jobbet medan vi sysslar med annat. Trots det är det fortfarande ovanligt med svampodling på stock här i Sverige. I Japan och Kina har man däremot odlat på stock i århundraden.

Vi är ungefär tio personer som har samlats i Hågaby i Uppsala för att lära oss mer om att odla svamp på stock. Några är lantbrukare och funderar på om det här så småningom kan bli ytterligare ett ben att stå på. Alla är vi lite av pionjärer på det här i Sverige, menar Oscar Franzén, som håller i kursen. Inspiration och kunskap hämtar han framförallt från USA där det finns flera kommersiella odlingar.

– I USA odlar man framförallt Shitake. Ekstockar anses vara bäst att odla på men det går att odla på de flesta vanliga lövträd. Använder man björk kan man behöva snitta nävern så att svamparna kan tränga igenom. Det innebär lite mer arbete men å andra sidan hjälper nävern till att behålla fukten i stockarna.

Champinjonen är den svamp som odlas absolut mest i Sverige men det finns även ett fåtal företag som odlar ostronskivling. Champinjoner odlas i kompost medan ostronskivling odlas i halm. I båda fallen måste substratet pastöriseras innan ympning. Under själva odlingen är det viktigt att hålla rätt temperatur och fuktighet. Odlar man inomhus, vilket yrkesodlarna gör, krävs även belysning.

Den stora fördelen med att odla på ved är att man slipper de här momenten. Det är en lågintensiv odlingsmetod både ur arbetssynpunkt och vad gäller behovet av extern energi. Det bästa odlingsmaterialet är 10-15 cm tjocka stockar vilket innebär att gallringsved eller grenar från större träd ofta passar utmärkt. Ympar man in mycel på våren kan man i bästa fall skörda redan samma höst. Efter det kan stockarna fortsätta ge skörd under flera år beroende på träslag och skötsel.

Efter förmiddagens teoripass går vi ut i solen. Vi börjar med att såga till stockar av klibbal till hanterbara längder på ungefär 1-1,5 meter. Det knorras och pustas lite bland några av deltagarna. En motorsåg vore inte så dumt och det är förstås sant men i den lilla skalan funkar handsågarna utmärkt, åtminstone om man är två. Ju kortare tid som går mellan tillsågningen och ympningen desto mindre är risken att andra oönskade svampar hinner kolonisera stocken. Själva träden kan dock fällas några veckor i förtid.

I yrkesodlingen har borrningsmomentet visat sig vara lite av en flaskhals. Med en höghastighetsborr, som den Oscar har tagit med sig idag, går det går betydligt fortare och enklare. Det ska vara ungefär en decimeters mellanrum mellan hålen, hellre för tätt än för glest. Nästa steg är att fylla borrhålen med svampmycel som ympats på träplugg eller vetekärnor. Träpluggen slår vi i med en gummihammare och massan av vetekärnor, som vi spätt ut med vatten, trycker vi i med en särskild ympningsstav. Efter det penslar vi bivax över hålen.

– Det är viktigt med hygienen när man odlar svamp, påpekar Oscar. Redskapen och händerna ska vara rena. Det gäller att skapa bästa möjliga förutsättningar för just de svampkulturer som vi vill ska växa på stocken.

När man odlar fram svampmycel är kraven på hygien ännu större. Det är därför inget man ger sig på i första hand. Om man vill få ner kostnaderna kan man däremot föröka upp mycelet på egen hand. Så länge mycelet befinner sig i den intensiva tillväxtfasen är det inte särskilt känsligt för smitta utifrån. Man kan jämföra med en surdeg som hela tiden måste matas, menar Oscar.

När man beställer mycel får man det odlat på exempelvis vetekärnor eller träpluggar. När man förökar upp det blandar man ut det med lämpligt cellulosabaserat material som till exempel sågspån eller träpluggar och vattnar efter behov. För att öka säkerheten bör substratet steriliseras innan användning.

På kursen provar vi på två olika arter av ostronskivling. Shitake är den andra vanliga svampsorten som odlas på ved. Den anses vara en delikatess och odlas mycket i andra delar av världen. Den är inte lika aggresiv som Ostronskivlingen och det kan därför ta längre tid innan man kan börja skörda.

När stockarna är ympade och klara gäller det att hitta en bra plats att lägga dem på. Det enklaste sättet är att dumpa dem på ett lämpligt ställe i trädgården. Det får gärna vara fuktigt, vindstilla och svalt.

– Växthuset kan vara ett bra ställe att förvara stockarna vintertid, säger Oscar. Den högre temperaturen gör att svampen växer till fortare. Man kan också prova att täcka stockarna med fiberduk för att behålla fukten och skydda dem från skadegörare som insekter och sniglar.

Den absolut vanligaste orsaken till att man misslyckas med odlingen är att stockarna torkar ut. Mest kritiskt är det på våren när det ofta är torrt väder. Man bör därför se till stockarna med jämna mellanrum och vattna om det behövs.

Så beger vi oss hemåt med en eller två stockar var att dumpa på ett strategiskt ställe. Till våren eller sommaren bör vi se det vita mycelet i ändarna på stocken. I höst kan vi förhoppningsvis äta vår första egenodlade ostronskivling.

Fakta

Svampar är, tillsammans med bakterier, de viktigaste nedbrytarna i naturen. Svamparna tar upp sin näring på olika sätt och kan delas in i grupperna saprofyter, som lever på att bryta ner dött organiskt material, parasiter som t.ex. potatisbladmögel samt mykorrizabildande svampar som lever i symbios med växternas rötter. Många av de vanliga matsvamparna som kantarell, karl johan och tryfflar är mykorrhizasvampar. Dessa svampar går i de flesta fall inte att odla. På Gotland har man dock lyckats få fram tryffel genom att ympa tryffelmycel på rötter av ek och hassel.

Det är i första hand saprofyterna som går att odla. Man brukar skilja på saprofyter som lever på färskt växtmaterial och saprofyter som lever på delvis nedbrutet organiskt material som kompost. Till den senare gruppen hör bland annat champinjonen, stenmurkla och fjällig bläcksvamp. Shitake och Ostronskivling är de två vanligaste svamparna som odlas på färskt växtmaterial till exempel halm eller stockar av lövträd.

Litteratur

Svampodling till husbehov – Pi & Sven Tuvesson (Bokskogen, 1989)

Mycelium Running – Paul Stamets (Ten Speed Press, 2005)

Growing Shiitake Mushrooms in an Agroforestry Practice, University of Missouri Center for Agroforestry, 2008. PDF – http://tinyurl.com/shiitakeagro

Mer info

http://www.svampodlarna.org/links.php

Extra information