magnus rlunda med jordenPå ena sidan av vägen betar korna. På den andra syns stora högar av kompost, sand, torv, lera och färdig jord. Rölunda, är en av landets stora jordtillverkare. Här på gården utanför Bålsta, norr om Stockholm, görs jorden som köps i stora lass av odlare eller anläggare.

Rölunda gård är ett familjejordbruk med spannmålsodling och betesdjur. Jordtillverkningen började i liten skala redan i början på 70-talet. Magnus Nobel är uppvuxen på gården och har varit engagerad i jordtillverkningen sedan starten, i början på 70-talet.

– Det började efter en regnig odlingssäsong då vi hade brist på halm. Vi fick köpa in torv för att ströa i stallarna och när våren kom insåg vi att den där stora gödselhögen var alltför värdefull för att spridas ut på åkern. Den fylles i påsar och såldes till hemträdgårsodlare.

Fyra jordfabriker

Rölundas jordtillverkning finns inte bara här på Rölunda gård. Påsjorden, som vi hittar ute i handeln, kommer från någon av Rölundas fyra andra jordfabriker runt om i landet. Men recepten och principerna är desamma. En liten del väl förmultnad kompost från stallgödsel och torv är fortfarande de viktigaste beståndsdelarna, men det duger inte med vilken torv som helst.

– Det finns ljus och mörk torv, förklarar Magnus. Den mörka är mer nedbruten och är därför finkornigare vilket gör att den håller vatten och näring bättre. Men bara mörk torv ger en alltför tät jord som kan hindra plantans rotutveckling. Det gäller att hitta den rätta blandningen.

Omdiskuterad torvbärgning

Många konsumenter undrar om just torven. Är det verkligen okej att bryta torv? Det är ett stort ingrepp i naturen och livsmiljön för många djur och växter förstörs. Det tar dessutom lång tid för torven att återbildas. I Sverige nybildas mer torv än vad som skördas men torvbärgning är omdiskuterad och ifrågasatt inom den ekologiska odlingen. Hur det än är så finns i princip inget alternativ för den som vill köpa sin jord i handeln. Den som vill göra sig egen jord kan använda lövkompost som ersättning för torv.

I de ekologiska plantjordarna kommer näringen från organiska gödselmedel. Eftersom den frigörs långsamt är det svårare att veta hur precis hur mycket näring som är direkt tillgänglig för växterna. Det här har också visat sig vara en svårknäckt nöt för jordtillverkarna. Förra året gjordes en studie, finansierad av Jordbruksverket, där man testade flera av de jordar som finns på marknaden och intervjuade odlare runt om i landet. Bra struktur och näringsbalans är, enligt odlarna, de två viktigaste kriterierna för en bra plantjord. Studien visar att de jordar som innehåller långtidslagrade komposter tycks fungera bäst. Förklaringen är att färskt organiskt material, kompost eller gödsel, är mer instabilt. Eftersom det går åt kväve vid nedbrytningen av det organiska materialet blir det, på kort sikt, mindre kväve över till plantorna.

Den här processen slutar förstås inte för att jorden hamnar i säcken. Det är därför viktigt hur den förvaras innan användning. Det ska vara så svalt och skuggigt som möjligt. Luktar jorden stickande, som av gammal urin, har det bildats mycket ammoniak vilket betyder att jorden antingen är gammal eller har förvarats fel.

– Det är viktigt att lukta och känna på jorden, förklarar Magnus. Den ska inte lukta unket, den ska falla isär när man kramar den och det ska finnas lite torvtrådar i. Vill man vara på den säkra sidan bör man även göra en provodling. Dill är en bra indikatorväxt som är snabbväxande.

Vissa företag datummärker sin jord och det kan vara en hjälp. Om det är fjolårets jord är risken större att nedbrytningsprocessen har gått för långt men det behöver inte vara så. Har den förvarats på rätt sätt kan den ändå vara helt okej. Det är alltid bra att lufta jorden några dagar innan den ska användas. En del av ammoniaken kommer då att dunsta bort. Ligger jorden för länge är risken istället att för mycket kväve går förlorat.

– Om man bara går efter datumet är risken att man kasserar en bra jord. Därför har vi valt att inte datummärka våra säckar, säger Magnus.

Behövs alla påsjordar?

Så till frågan som vi alla ställer oss. Behöver vi verkligen alla dessa olika jordar – en jord till rosorna, en annan för medelhavsväxterna, en tredje till pelargonerna och en fjärde för balkongen? Bara för att ta några exempel. Och är det någon skillnad olika plantjordarna som Rölunda har i sitt sortiment?

- Vi upplever att det finns en efterfrågan på det här från återförsäljarna. Trädgårdsbutikerna menar att det underlättar kommunikationen med kunderna och att många känner sig tryggare med en specialjord. Då vet de att jorden funkar bra till rosorna eller balkongen.

Skillnaden mellan de olika jordarna är bland annat om de är gödslade med kompost eller mineralgödsel, mängden gödsel och eventuella andra tillsatser. Rölunda förpackar dessutom jordar som säljs under butikernas egna varumärken som till exempel Änglamark. Grunden är densamma men det kan vara vissa mindre skillnader.

Man kan förstås argumentera för att det stora utbudet skapar osäkerhet snarare än trygghet. I själva verket är näringsbehovet för de flesta växter ganska likartat. Osäkerheten får oss att välja specialjordar och special gödselmedel istället för att använda den egna komposten eller kissa i vattenkannan.

Publicerad i Hemträdgården 2/2016

 

Extra information