Många människor vill ha bättre kontakt med matens ursprung och i städerna ökar intresset för lokalt producerad mat och lokala marknader. Under det här seminariet fick vi ta del av flera olika exempel odlingar i staden, från Berlin till Malmö, Göteborg och Uppsala.

Rebecka Milestad, forskare på KTH, menade att det nyväckta intresset för mat och odling kan ses som en reaktion på flera andra större trender; ökade avstånd mellan producent och konsument, ökad specialisering och intensifiering i jordbruket, maktkoncentration i hela livsmedelskedjan och den likriktning som den globala marknaden fört med sig. Stadsodling är ett uttryck för det här men det finns många andra exempel såsom andelsjordbruk, grönsakslådor (box-schemes), lokala marknader och olika webbaserade försäljningskanaler.

Alla dessa lösningar har för- och nackdelar och det är inte nödvändigtvis så att det närodlade också är miljömässigt och socialt hållbart. Vi måste också fråga oss vilka som har möjlighet att köpa den dyrare maten? Är det tillgängligt för alla eller bara för de som har tid och råd?

I Berlin ställdes de här frågorna på sin spets när en av de gamla Saluhallarna, Markethalle IX, renoverades. Markethalle IX var en av många saluhallar som byggdes i början av 1900-talet då man ville ge mindre bemedlade en möjlighet att handla livsmedel under tak. Efter andra världskriget och framåt blev saluhallen alltmer nedgången och det fanns så småningom bara två lågprisbutiker kvar. Politikerna bestämde sig för att sälja lokalen till högstbjudande men möttes av stora protester från boende i området som ville återskapa den levande marknadsplats det en gång varit1.

Folket fick så småningom politikerna med sig och lokalerna såldes för ett lägre pris till en förening med förankring i området. Markethalle IX kom återigen att bli en marknad för lokala producenter och nu även en plats för olika evenemang med fokus på ekologisk och lokalproducerad mat. I andra änden av lokalen fanns de gamla utförsäljningsbutikerna kvar. Man hade en tydlig ambition att skapa en mötes- och marknadsplats för alla men trots det domineras matmarknaden fortsatt av en relativt homogen, ”kreativ” medelklass.

I Malmö, Göteborg och Växjö satsar man sedan några år tillbaka på Stadsbruk, kommersiell odling på lite större ytor i och omkring staden. Städerna är alla delaktiga i ett Vinnova-finansierat forskningsprojekt där integration är en viktig del.

En del i projektet är testbäddarna, odlingsområden med 500-2500 kvadratmeter stora lotter på kommunal mark. Tanken är att de som vill börja odla kommersiellt ska kunna testa sina idéer här. Förhoppningen är att några av odlarna ska vilja skala upp och så småningom arrendera eller köpa en egen gård. Testbädden är också en möjlighet för de som vill odla intensivt på liten yta eller ägna sig åt odling på deltid och komplettera med annan verksamhet.

Malmö stad har totalt avsatt 16 hektar mark för stadsodling. Kristina Santén på SLU i Alnarp berättar om hur de gett flera unga människor möjlighet att förverkliga sina odlardrömmar. Närheten till staden öppnar upp för nya företagsidéer och andra marknader än de traditionella. Samarbeten med restauranger med direktleveranser av färska grönsaker är ett exempel. Själva odlingen kombineras ofta med kursverksamhet eller olika former av sociala projekt i samarbete med bostadsbolag och andra.

Under projekttiden har fyra hektar, utspridda på tre olika ställen, odlats upp av åtta olika odlingsföretag. Ett av områdena ligger i Hyllie där Malmö stad vill skapa en kombination av parkmiljö och odling i olika former. I de andra områdena, Botildenborg och Skrävlingefältet, var målet i första hand att locka kommersiella odlare. Man hoppades att läget, mellan Rosengård och Herrhagen, skulle locka både nya och etablerade svenskar. Det faktum att många nyanlända är beroende av a-kassa eller försörjningsstöd har dock gjort det svårt för dem att starta företag, något som varit ett villkor för att odla på testbäddarna. Under projektets sista år valde man därför att satsa mer på odling som medel för integration. I Botildenborg startades bland annat Odla kompis, en verksamhet där man parar ihop nya och gamla svenskar som odlar tillsammans på mindre lotter.

Göteborgs stad har till skillnad från Malmö ett tydligt politiskt stöd och en årlig verksamhetsbudget på sju miljoner för att skapa möjligheter från stadsnära odling. Förutom arbetet med testbädden, som startade 2017, jobbar fastighetskontoret aktivt med att hitta kommunal jordbruksmark för de som vill ägna sig åt ekologisk produktion. Kommunen äger 65 gårdar och 120 sidoarrenden, totalt ca 3000 hektar mark.

Erfarenheterna från såväl Malmö som Göteborg visar att det är mycket som ska till för att allt det praktiska ska fungera: vatten, redskapsförråd, växthus, stängsel mot skadedjur och plats för att tvätta jordiga grönsaker. Det är också en stor fördel om det finns arbetsbodar med tillgång till el. I vissa fall behövs bygglov vilket kan dra ut på tiden.

Göteborg jobbar även med ett nytt projekt, Stadslandet Göteborg som bygger på samverkan mellan Göteborgs Stad, Business Region Göteborg och Coompanion. Dan Melander målar upp en vision om hur staden och den stadsnära landsbygden knyts samman genom att medborgare, lokala livsmedelsproducenter, föreningar och forskare möts i fyra lokala nav i Angered och Norra Hisingen. Arbetet kommer att utgå ifrån de lokala utvecklingsgrupper som redan finns i områdena.

Naven ska bland annat jobba för att en ökad lokal produktion och förädling av ekologisk mat, träråvara och turism. Detta kommer man att göra genom att skapa mötesplatser med kontorsplatser för små- och medelstora företag samt testbäddar med utvecklingsarbete inom olika områden. En av testbäddarna kommer att arbeta för en ökad andel ekologisk och närproducerad mat i de offentliga köken.

I stadsdelen Gottsunda i södra Uppsala finns Matparken, ett gräsrotsinitiativ som resulterat i en gemensamhetsodling med ett fyrtiotal aktiva odlare och 2500 kvadratmeter odlingsyta. Odlingarna startade 2010 och är nu inne på sin åttonde odlingssäsong. Matparken är en ideell förening som arrenderar kommunal mark. Här odlar två lite större grupper, en odlingskurs och den lokala träffpunkten för seniorer. Föreningen ordnar även skördefester och workshops för allmänheten.

Marina Queiroz, en av medlemmarna och initiativtagarna, lyfter fram föreningsarbetet och demokratifrågorna. Till skillnad från projekten i Malmö och Göteborg har medlemmarna själva byggt upp det mesta av den nödvändiga infrastrukturen i form av redskapsförvaring och bevattning. Kommunen har under åren stöttat verksamheten på ett mer informellt sätt, både ekonomiskt och praktiskt, men jobbar nu med att formalisera arbetet med alla odlingsföreningar runt om i staden.

Föreningen har tillgång till en betydligt större yta än den som odlas i dagsläget och man kan fråga sig varför det inte odlas mer och varför inte fler deltar. Bara i Gottsunda bor över 10 000 personer. Många av de nyfikna, nya svenskar som går förbi frågar efter en egen odlingslott. Få nappar på idén om att odla tillsammans. Föreningen domineras till stor del av sedan länge etablerade svenskar och antalet medlemmar har varit relativt konstant de senaste sex, sju åren.

Några kilometer från Gottsunda, nio kilometer från Uppsala, ligger Stabby gård, en av sju ekologiska mjölkgårdar i Uppland som har gått samman och bildat varumärket Sju gårdar. Närheten till staden har gjort att Stabby alltid har haft många besökare på gården. Elisabeth Gauffin berättar om hur gården, under och efter kriget var en levande mötes- och handelsplats. Kontaktytan mellan stad och land var större, att köpa och sälja var enklare och många hade fortfarande kunskaper i odling, förädling och konservering. Kanske, frågar hon sig, behöver vi inte skapa några nya vägar mellan producent och konsument. Kanske ska vi i första hand röja upp de gamla vägarna och göra dem tillgängliga?

Stadsodling har fått mycket positiv uppmärksamhet i medierna de senaste åren. Det finns många goda exempel att inspireras av, kanske framförallt vad gäller de sociala aspekterna och den ökade kunskapen om mat och odling. Det betyder inte nödvändigtvis att de är lönsamma eller ens hållbara i alla avseenden. För de flesta är odlandet, liksom för många av dagens lantbrukare, en hobby eller ett meningsfullt deltidsarbete som förutsätter andra inkomster. Det är inte lättare för unga människor eller nya svenskar att bedriva lantbruk, inte lättare i staden än på landsbygden. Fördelen är att marknaden är närmre men det finns också många svårigheter förknippade med stadsmiljön.

I samtalet om stadsbruk, i media men också den här dagen på KSLA, pratas det mer om ekologisk och social hållbarhet än om ekonomisk lönsamhet. Det är förståeligt. Det är ju just i den här drömmen om något annat, om andra värden än de rent ekonomiska, som den här gröna vågen startar och hämtar sin kraft. Men ibland tycks det som om vi glömmer bort att dagens lantbruk till stor del är ett resultat av en anpassning till marknadens och politikens villkor, ett resultat av böndernas önskan om att kunna leva på sitt arbete. Det kommer stadsbrukarna också att vilja göra. Kommer de att lyckas med det? Vad får oss i så fall att tro det?

Svaret är ofta entreprenörskap, nya affärsmodeller och ny teknik. Men är det inte just detta som en stor del av det mer traditionella lantbruket sedan länge har ägnat sig åt? En ny ekonomi eller en ny politik – är andra möjliga svar. Många av Sveriges kommuner jobbar redan mot en ökad andel ekologisk och närodlad mat i den egna verksamheten. Nästa steg är kanske att fråga sig hur den egna jordbruksmarken ska brukas och skapa förutsättningar för det? Göteborgs stad är kanske det mest intressanta exemplet på det just nu. Håller det i längden? Det återstår att se.

1https://arbetsbok.com/2013/10/03/berlin-vardagsmiljoer-markthalle-ix-kreuzberg/

______________________________________________

Publicerad i KSLA Nytt & Noterat 4-2017

Extra information